Advokaten svarar:
Hej Anonym mamma! Din fråga innehåller flera intressanta delar och jag skall besvara dem i den turordning som de framkommer av ditt brev. Staten har bestämt att varje barn i Sverige som inte bor tillsammans med båda sina föräldrar skall ha rätt till minst 1273 kr per månad. Om den förälder som inte bor tillsammans med barnet tjänar väldigt lite pengar eller inga alls skall barnet ändå erhålla minst 1273 kr per månad i underhållsstöd även om den andre föräldern på grund av låg inkomst inte behöver betala så mycket. Staten går in med mellanskillnaden. Det kallas för underhållsstöd. Har en förälder som inte varaktigt bor tillsammans med sitt barn mycket goda inkomster så kommer underhållsstödet inte öka ändå. Det är säkert det som pappan till ditt barn menar när han säger att staten har bestämt att underhållet skall vara 1273 kr per barn. Detta gäller bara under förutsättning att du som förälder accepterar att söka underhållet från försäkringskassan (som så att säga förskotterar underhållet och sedan kräver pappan på samma belopp). Om du som förälder anser att barnet har större behov och pappan har förmåga att betala mer (överskott på sin inkomst) så kan du som ställföreträdare för barnet begära ett underhållsbidrag. Detta underhållsbidrag kan bli väsentligen högre än underhållsstödet eftersom det bygger på ett avtal mellan er.
Om Du som ställföreträdare anser att barnets behov är större än vad som underhållsstödet täcker och pappan inte vill betala mer frivilligt så återstår det att barnet genom dig som ställföreträdare stämmer pappan inför domstol och där yrkar ett högre belopp. Du måste då som ställföreträdare styrka barnets behov och bevisa att pappan har förmågan att betala det begärda underhållet. När domstolen prövar ett underhåll kallas det att underhållet sakprövats. I Sverige dömer domstolen sällan ut högre summor i underhåll och de utgår helt ifrån barnets styrkta behov och den underhållsskyldiges ekonomiska förmåga. Även andra inkomster än lön kan inräknas i underhållet och underhållet fastställs utifrån den underhållsskyldiges intjänandeförmåga och inte nödvändigtvis från den faktiska inkomsten. Avdrag från utlagt underhåll får göras med 1/40 av underhållet om barnet vistas mer än 5 sammanhängande eller 6 spridda dagar per månad hos den underhållsskyldige. Lämningsdygnet räknas som helt dygn. Avdraget får göras först efter att den sammanhängande perioden är till ända eller 6 spridda dygn har fullgjorts, men då får den underhållsskyldige dra av samtliga dygn som barnet vistas hos denne.
// Therese Ström, Advokat