Ekonomi Över 40 procent av ensamstående föräldrar behöver låna pengar för att ha råd med basala utgifter som mat eller boende. Det visar en enkät som organisationen Makalösa föräldrar har gjort bland sina medlemmar.
– Förra året hörde vi ofta att man drog in på kaffe och grönsaker. I år är det att man behöver låna pengar för att klara sig, säger generalsekreteraren Christina Olsson.
För fjärde året i rad släpper organisationen Makalösa föräldrar en enkät som tar tempen på det ekonomiska läget bland landets ensamstående vårdnadshavare.
Enkätsvaren speglar den allmänt rådande ekonomiska situationen i Sverige med stigande arbetslöshet, lågkonjunktur som biter sig fast, höjda räntor och urholkande inflation.
Bland de mest utstickande punkterna återfinns att fyra femtedelar av de tillfrågade upplever att det är svårt att förena arbetsliv med föräldraskap. Över 70 procent av de tillfrågade upplever en oro över sin ekonomi, lagar billigare mat till sig själv för att prioritera bättre mat till sina barn samt har fått ett ökat behov att låna pengar under året.
– Våra medlemmar har gjort allt man kan, de har dragit in på allt det går. Det finns inget att dra in på längre. De har ingen hemförsäkring, de tar inte semester, de köper begagnade kläder och hämtar mat på Matmissionen. Nu återstår det bara att låna pengar för att ha råd med mat, säger Christina Olsson, generalsekreterare på Makalösa Föräldrar.
Nytt för i år: Lånar pengar till mat
Enligt Olsson är det mest uppseendeväckande med årets enkät att över 40 procent uppger att de har behövt ta lån för att ha råd med fasta basala utgifter som mat och hyra.
– Förra året hörde vi ofta att man drog in på kaffe och grönsaker och sådant till sig själv. I år är det att man behöver låna pengar för att klara sig. Och det är inte så att de går till banken för att ta ett lån utan det handlar om att man köper matkassar via Klarna, säger hon.
Enkäten i korthet
För fjärde året i rad publicerar organisationen Makalösa föräldrar en enkät bland dess medlemmar.
40 procent av de tillfrågade har en månadsinkomst på 10 000-30 000 kronor, varav 9 av 10 tillfrågade är ensamstående.
Två tredjedelar av de tillfrågade oroar sig över sin ekonomi. En tredjedel av de tillfrågade uppger att deras barn är oroliga för familjens situation.
Cirka 30 procent får bostadsbidrag, och 70 procent av de tillfrågade uppger att de lagar billigare mat till sig själva eftersom de prioriterar barnens kost.
40 procent av de tillfrågade uppger att de under det senaste året har lånat pengar för att ha råd med mat eller hyra.
Enkäten gick ut till 1 000 av riksförbundet Makalösa föräldrars medlemmar. Antalet svarande var 391.
Källa: Makalösa föräldrar
GP har tidigare skrivit om en utbredd fattigdom i Sverige, och intervjuade nyligen den ensamstående mamman Sanna Berntsson Thörnqvist som i somras skaffade Klarna för att ha råd med mat.
– Tidigare har jag dragit mig från att skaffa kreditkort för jag vet hur lätt det är att hamna i råtthjulet. Att jag varje månad betalar tusentals kronor till Klarna i räntor, det är så dumt, sa Sanna då.
Enligt en rapport som nyligen släpptes av FN-organet Unicef lever 18 procent av barn i Sverige i relativ fattigdom – det vill säga att barnen lever i familjer med en inkomst som är lägre än 60 procent av landets medianinkomst. För att jämföra med våra grannländer är motsvarande andel 9,9 procent i Danmark, 10,1 i Finland och 12 procent i Norge. I fjol låg medianlönen i Sverige på 34 200 vilket innebär att hushåll med inkomster på mindre än cirka 20 500 kronor lever i relativ fattigdom.
Makalösa föräldrar: Höj bostadsbidraget
Rapporten visar också på trenden att rika länder får en ökande andel barn i relativ fattigdom, medan fattigare länder i många fall får färre. Enligt Lotta Sylwander, chef för program och påverkan på svenska Unicef, går vägen mot färre barn i fattigdom via riktade stödbidrag direkt mot riskgrupperna.
— Att sättet att komma tillrätta med barnfattigdom är just riktade bidrag eller cash transfers är i dag relativt känt över hela världen. Om något bör man expandera de sociala program som redan finns, säger hon till tidningen Dagens ETC.
Christina Olsson på Makalösa föräldrar håller med. Enligt henne vore den enskilt effektivaste stödåtgärden att kraftigt skriva upp bostadsbidraget.
– Det är ett bidrag som varit kraftigt eftersatt i 30 år. Vi vet att bostadsbidraget är det mest precisa verktyget för att nå familjer som har det tufft, men samtidigt som inkomstnivåerna och hyrorna skrivs upp står stödet still.
I somras införde regeringen ett tilläggsbidrag till bostadsbidraget, hjälpte inte det?
– Det låter ju fint med att ha ett tillägg med 40 procent, men det blir ju bara några hundralappar. Och det hade redan urholkats av inflationen.
Organisationer som Röda korset har tidigare i år vädjat till regeringen om att höja bidragen för att hjälpa fattiga familjer. Barnbidraget höjdes senast 2018, och enligt en undersökning av Swedbank har summan för nödvändiga levnadskostnader för en fyra- till sexåring sedan dess ökat med 35-50 procent. Enligt bankens beräkningar har kostnaden för skor, kläder, hygien, sport och fritid och mat för barnet gått från cirka 2 500 kronor i månaden 2018 till 3 800 kronor i år.
Olsson: Barnbidraget kostar 33 miljarder
Enligt Christina Olsson är det dock viktigare att fokusera på att höja bostadsbidraget som specifikt riktar in sig mot fattiga familjer, snarare än barnbidraget som är universellt och går till alla familjer med barn, oavsett inkomst.
– Barnbidraget kostar cirka 33 miljarder kronor per år, bostadsbidraget kostar 4 miljarder kronor per år. 1995 kostade bostadsbidraget 9 miljarder kronor för ett år. Det är ett så träffsäkert och smart sätt att få ut pengar till ensamstående föräldrar, men det har blivit så oerhört försummat genom åren, säger Christina Olsson, generalsekreterare för organisationen Makalösa föräldrar.
Christina Olsson