Ensamstående föräldrar med jobb ska inte behöva gå back varje månad
DebattEtt återkommande antagande i svensk politik är att arbete ska skydda mot fattigdom. För många ensamstående föräldrar stämmer det inte längre. I dag släpps Sveriges Makalösa Föräldrars rapport “Fattig med lön” som bygger på svar i vår årliga medlemsenkät. Den visar att 97 procent av de svarande anger att de har löneinkomst från arbete, men att nästan hälften ändå uppger att deras ekonomi är dålig eller långsiktigt ohållbar. Det här är inte värdigt Sverige, skriver Christina Olsson.
Problemet är alltså inte att ensamstående föräldrar står utanför arbetslivet, utan att många arbetar och ändå inte får ekonomin att gå ihop när en enda inkomst ska bära hela hushållet. Det blottlägger ett glapp i arbetslinjens grundantagande att arbete i sig ger ekonomisk stabilitet, också i ett kostnadsläge som i praktiken ofta förutsätter två inkomster.
I ett typfall med en ensamstående mamma och två barn visar rapportens illustrativa hushållsbudget ett underskott på 3 119 kronor i månaden, trots arbete och trots att budgeten redan är pressad på basnivå: trångbodda, ingen buffert, inget sparande, ingen semester och inget utrymme för oförutsedda utgifter. Exemplet bygger i huvudsak på Konsumentverkets referensnivåer och officiella ramverk.
Många ensamstående hushåll lever under stor ekonomisk press där marginalerna har krympt år för år tills möjligheten att klara en oväntad utgift helt försvunnit. 44 procent anger att de behövt låna eller handla på faktura det senaste året för att klara basala kostnader som mat eller boende. 36 procent får ekonomisk hjälp av familj eller vänner.
För barn handlar det inte bara om försvinnande ekonomiska marginaler, utan också om att växa upp med en förälder vars ork, tillgänglighet och handlingsutrymme successivt försvagas av långvarig ekonomisk stress
Konsekvenserna stannar heller inte i hushållsekonomin. 84 procent uppger att de känner ekonomisk stress minst en gång i veckan och 29 procent har avstått receptbelagd medicin av ekonomiska skäl. Långvarig ekonomisk stress utan möjlighet till återhämtning påverkar både hälsa och arbetsförmåga. Försäkringskassan visar att sjukskrivningar för utmattningssyndrom ofta är långvariga och tillhör de diagnoser som ger längst sjukfall.
För barn handlar det inte bara om försvinnande ekonomiska marginaler, utan också om att växa upp med en förälder vars ork, tillgänglighet och handlingsutrymme successivt försvagas av långvarig ekonomisk stress. Barnen ser en förälder som går till jobbet men ändå vänder på varje krona, och i vissa fall blir sjukskriven till följd av stressen. Forskning visar att långvarig ekonomisk press under uppväxten även hänger samman med sämre hälsa och svagare etablering senare i livet.
Nya skulder
När familjerna går back blir kredit, fakturor och uppskjutna betalningar återkommande. Kronofogdens analys av nya skulder under skuldsanering visar att ensamstående med barn är den grupp som löper störst risk att återkomma med nya skulder. Nästan 30 procent i gruppen får en ny skuld inom två år från beslutet om skuldsanering. Det visar hur långvarig och pressad deras ekonomiska situation är. När centrala stöd inte har följt den ekonomiska utvecklingen har underskottet i praktiken flyttats över på familjerna.
Särskilt tre stöd är avgörande: bostadsbidraget, underhållsstödet och barnbidraget. Rapporten visar att om de hade följt den ekonomiska utvecklingen skulle underskottet i på 3 119 kr i typfallet kunna täckas.
I Sverige är mycket redan konstruerat för att räknas upp när ekonomin förändras. Exempelvis skiktgränsen för statlig inkomstskatt justeras normalt automatiskt enligt en lagstyrd indexeringsregel. Samma princip bör gälla de stöd som bär upp ensamförsörjande hushåll, så att deras värde inte urholkas när priser, hyror och inkomster stiger. Om staten kan värdesäkra skattesystemets gränser över tid, kan den också värdesäkra bostadsbidraget, underhållsstödet och barnbidraget. Det senare är inte mindre samhällsbärande än det förra.
Dräglig tillvaro
Med enkla politiska beslut skulle dessa familjer kunna få en dräglig tillvaro med ekonomisk stabilitet på basnivå. En justering och värdesäkring av bostadsbidraget, underhållsstödet och barnbidraget är den mest angelägna startpunkten för förändring och kan göras redan i dag.
Trygghetssystem behöver fungera förebyggande och genskjuta ekonomisk utslagning. System som håller människor över ytan innan marginalerna är uttömda är en förutsättning för att motverka fattigdomen, stärka arbetsförmågan och skapa en hållbar ekonomi i ensamstående hushåll.
När arbete inte längre ger ekonomisk stabilitet är det inte ensamstående familjer som har misslyckats, utan det är systemen.
Christina Olsson, generalsekreterare Sveriges Makalösa Föräldrar