AFTONBLADET DEBATT. Moderaterna påstår att en vanlig barnfamilj har fått 5 000 kronor mer i plånboken varje månad sedan regeringen tillträdde – det har de inte.
Vad betyder egentligen “mer i plånboken”? Om hyran, maten, kollektivtrafiken och barnens nödvändiga kostnader har ökat betydligt mycket mer än vad barnfamiljer eventuellt får i skattesänkningar så kan man knappast kalla det att ha mer pengar. En barnfamilj lever på det som finns kvar när räkningarna är betalda.
Det finns de som antagligen fått mer i plånboken med regeringens politik och det är de som ligger över brytpunkten för statlig skatt. Alltså endast de med en lön på minst 55 000 kr/mån.
Moderaternas fiktiva familj med en polis och en sjuksköterska berörs alltså inte av en höjd brytpunkt för statlig skatt eftersom lönerna i dessa yrken inte är så höga. Då är de ändå en akademikerfamilj med två högskoleutbildade föräldrar med villa och bil och som har vardera en lön på ca 40-45 000 kr/mån. Om inte ens de får mer “i plånboken” med regeringens politik så säger det väl något om hur få barnfamiljer som faktiskt tjänar på den.
Som jämförelse var den senaste officiella medianlönen i Sverige 37 100 kronor i månaden. Moderaternas typexempel ligger alltså långt från verkligheten för de flesta barnfamiljer, och milsvida från ensamstående familjer. Det säger kanske något om vilka människor regeringen prioriterar, och inte prioriterar, i sin budget.
I Sveriges Makalösa Föräldrars rapport Fattig med lön möter vi en ensamstående förälder som arbetar, har 25 000 kronor i månaden i inkomst, bor i hyresrätt och åker kollektivt. Hennes hushåll går back 3 119 kronor varje månad. Budgeten bygger på basnivå, utan sparande och utan marginal för oförutsedda utgifter.
Kostnadsläget är ett helt annat än 2022. Matpriserna har ökat med omkring 26 procent, och även efter den tillfälliga sänkningen av matmomsen handlar det för en tvåbarnsfamilj fortfarande om runt två tusen kronor mer i matkostnader per månad. Samtidigt har hyrorna stigit rekordmycket och vi har också högre kostnader för läkemedel.
Regeringen kan justera skiktgränser, jobbskatteavdrag och skattetabeller med stor precision. Delar av skattesystemet räknas upp och värdesäkras för att inkomster och gränser ska följa samhällsekonomin.
Men när det gäller stöden som avgör barns trygghet har politiken låtit värdet urholkas, där verkar det inte vara lika viktigt att förhålla sig till förändringar i samhällsekonomin. Bostadsbidraget, underhållsstödet och barnbidraget har alltså inte följt den ekonomiska utvecklingen. I vårt typexempel hade en uppräkning av dessa tre stöd i nivå med den ekonomiska utvecklingen gett 5 197 kronor mer i månaden och därmed vänt underskott till en budget i balans, med ett litet utrymme för oförutsedda utgifter.
Kanske är det detta Moderaterna borde sikta på om de vill att barnfamiljer faktiskt ska få 5 000 kronor mer i månaden.
Sveriges Makalösa Föräldrar kräver att bostadsbidraget, underhållsstödet och barnbidraget justeras upp och värdesäkras framåt.
Majoriteten barnfamiljer behöver inte fler utspel om hur bra allt har blivit när de själva vet att de har mindre i plånboken än de hade för fyra år sen. De behöver en politik som räknar på deras faktiska livsvillkor, inte bara livsvillkoren för de mest välbeställda i samhället.
Christina Olsson, Sveriges Makalösa Föräldrar