Nu är det också bara veckor kvar tills det tillfälliga extra bostadsbidraget för barnfamiljer avskaffas. Det blir nästa 1 000 kronor mindre i månaden för ensamstående Maria Larsson.
– Jag tycker det känns som att sparka på dem som redan ligger. Jag kan inte förstå det, säger hon.
Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet bjöd in till riksdagsseminarium om bostadsbidraget på onsdagen. De senaste årens levnadskostnadskris har med all tydlighet belyst hur urholkat bidraget är i dag. Oppositionspartierna vill lyfta upp frågan på den politiska agendan.
– Många har det extremt tufft i det ekonomiska läget som är nu. Men vi har sett behovet av en reformering av bostadsbidraget länge. Jag är väldigt orolig över att man inte tar det på allvar, säger Isabell Mixter (V) till Dagens Arena.
Läget är akut, framhöll Sveriges Makalösa Föräldrars generalsekretare Christina Olsson under en presentation på seminariet. För 84 procent av deras medlemmar, som består av ensamstående föräldrar, är bostadsbidraget avgörande. Men bidraget följer inte kostnadsutvecklingen i samhället och ersätter allt mindre av hyran, som ökat med 15 procent de senaste tre åren.
Varje månad går en ensamstående förälder med två barn och månadsinkomst på 25 000 kronor back 3 029 kronor, enligt en undersökning av Makalösa Föräldrar. Och efter 30 juni försvinner dessutom det tillfälliga extra bostadsbidraget för barnfamiljer, som tillkom under pandemin. Det innebär upp till 1 400 kronor mindre i månaden.
– Ensamstående föräldrar har redan anpassat sig till att bostadsbidraget är lågt. De flyttar till en tvåa där barnen får sovrummet och föräldern sover i vardagsrummet. De har sagt upp streamingtjänster och bredband. De gör allt de kan. 65 procent av våra medlemmar lagar billigare mat till sig själva för att prioritera maten till sina barn, säger Christina Olsson.
För att klara sig måste många låna i slutet av månaden. Klarna har blivit det nya bostadsbidraget, menar Christina Olsson.
”Sparkar på dem som ligger”
Intresset för bostadsbidraget verkar inte särskilt stort bland politikerna. Bara en handfull sitter med under seminariet. Ingen från regeringen. Maria Larsson, ensamstående med sin treårige son, deltog på seminariet tillsammans med en annan ensamstående mamma för att berätta för politikerna om sin situation.
– Jag tror att det betyder mycket att vi fick komma hit och det fanns några politiker som lyssnade. För även om presentationer med statistik och siffror ger en bra bild, så är det ju människor bakom de här siffrorna. Det här är jag, det är mitt finansiella liv och vardag på en PowerPoint, säger Maria Larsson till Dagens Arena efter seminariet.
I ett halvår har hon bara ätit två kokta ägg till lunch, för att prioritera att hennes son ska få äta varierad kost till middag. Nu är det bara veckor kvar tills det extra bostadsbidraget försvinner, vilket för Maria Larsson betyder att hon får nästan 1 000 kronor mindre i månaden samtidigt som hon redan nu går back varje månad.
– Alla ser fram emot sommaren utom jag. Vanligtvis äter min son fruktstund, lunch och mellis på förskolan. När han är hemma i sommar får jag stå för det. Jag vet inte hur jag ska ha råd, och samtidigt hitta på något kul som att äta glass eller åka till stranden. 86 kronor enkelväg med buss eller tunnelbana är mycket för mig. Ett månadskort kostar mer än 1 000 kronor, det är den summan som tas ifrån mig när tillägget försvinner, säger Maria Larsson.
Hon är upprörd och ledsen över att regeringen inte har ändrat sig, trots all rapportering under våren om ökade ekonomiska utmaningar bland barnfamiljer.
– För mig är det ofattbart. Jag tycker det känns som att sparka på dem som redan ligger, som att strö salt i såren för att använda sådana metaforer. Jag kan inte förstå det, säger Maria Larsson.
Ett sorgebarn
Bostadsbidraget behöver höjas och helrenoveras, menar Sveriges Makalösa Föräldrar. Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg, som också deltog på seminariet, håller med. Under sin presentation visade han hur allt färre hushåll får ta del av bidraget, eftersom inkomstgränsen inte skrivits upp i takt med löneutvecklingen sedan 1998. Då fick 10 procent ta del av det, jämfört med bara 3,5 procent i dag.
Även Hyresgästföreningens statistik visar att situationen är allvarlig. Mellan 2022 och 2024 ökade andelen hushåll i hyresrätt med ohållbara boendekostnader, där över 40 procent av disponibla inkomsten går till boendet, från 29 procent till 42 procent.
– Bostadsbidraget har blivit ett sorgebarn i svensk välfärdspolitik. Om man fortsätter att inte skriva upp inkomstgränserna kommer bostadsbidraget att ha avskaffat sig självt om tio år, säger han till Dagens Arena.
Det andra som behöver åtgärdas är bostadskostnadsgränsen. Det taket slogs fast 1997, när genomsnittshyran för en lägenhet på 59 kvadratmeter var 3 200 kronor. I dag ligger den på 6 100 kronor. Trots den drastiska ökningen ersätts hushåll med ett barn fortfarande endast upp till 5 300 kronor och hushåll med två barn upp till 5 900 kronor.
– Inkomstgränsen och bostadskostandsgränsen måste justeras, sen måste bostadsbidraget indexeras så att vi inte hamnar här igen om tio år. I dag krävs det aktiva politiska beslut för att höja bidraget, vi vill få bort det från den politiska dagordningen så att det är säkrat mot den här utvecklingen, säger Martin Hofverberg.
”Ett hån”
Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill permanenta det tillfälliga extra bostadsbidraget. De vill också höja nivån på det, från 25 procent av det ordinarie bostadsbidraget till 40 procent. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill också höja inkomstgränsen och indexera bidraget så att det följer kostnadsutvecklingen.
– Det är extremt tufft för ensamstående föräldrar. Många tvingas välja bort väldigt basala saker. Man har inte tagit de politiska beslut som krävs för att bostadsbidraget ska uppfylla sitt syfte, säger Isabell Mixter.
Att regeringen tar bort det tillfälliga extra bostadsbidraget till sommaren är katastrof, menar riksdagsledamoten Malte Tängmark Roos (MP).
– Det handlar om flera hundra till över tusen kronor i månaden som de mest utsatta barnfamiljerna förlorar nu. Det är katastrof i en tid när matpriserna har stigit med 30-40 procent på tre år och hyrorna ökat enormt mycket, samtidigt som lönerna bara stigit med 10 procent under samma period, säger han.
Regeringen har motiverat avskaffandet med att familjerna får mer nu när man sänkt skatten och drivmedelspriserna. Man menar också att bidraget minskar incitamenten till att arbeta. Ett hån mot barnfamiljerna, anser Isabell Mixter.
– Tjänar man 25 000 kronor i månaden är det någon hundralapp man får i sänkt skatt, samtidigt som 1 000 kronor försvinner i bostadsbidraget. Matpriserna ökar och många av de här föräldrarna kör inte bil. De betalar för kollektivtrafik i stället. De försöker ta alla jobbpass de kan. De jobbar övertid och försöker på alla sätt få ihop extra pengar. Men de ska ta hand om sina barn också och kan inte jobba dygnet runt, säger Isabell Mixter.