Maria Larsson, ensamstående mamma. Bild: Gustav Gelin
När den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget för barnfamiljer tas bort i juni innebär det värdefulla tusenlappar mindre för många av landets ensamstående som redan idag har det tufft.
– Jag får redan hjälp från kyrkan som ett fattighjon på 1800-talet, säger ensamstående mamman Maria Larsson.
Det var i samband med coronapandemins inledning 2020 som regeringen beslutade om en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. Det har sedan förlängts vid åtta tillfällen, men i vintras beslutade regeringen att det extra bostadsbidraget ska fasas ut och det sista höjda bostadsbidraget kommer i juni. Sänkningen innebär i genomsnitt runt 750 kronor mindre i plånboken för en förälder med bostadsbidrag.
– För mig betyder det tusen kronor mindre, det motsvarar en veckas mat, säger Caroline Öberg, ensamstående trebarnsmamma som bor i Flen.
– Jag vet inte hur jag ska klara mig i sommar. Det är en stor klump i magen, fortsätter hon. Maria Larsson, ensamstående mamma till en treåring, står bredvid och nickar.
– Det är tufft. Vi går redan på knäna och vänder på varenda krona. Det tar bort en del av levnadsglädjen med att vara förälder. Att ensam bära den här finansiella oron och stressen. Det är så ovärdigt, säger hon.
– Jag äter inte ens frukost själv längre och bara två kokta ägg till lunch. Allt för att det ska räcka så att min son ska få lunch.
Båda har de flera gånger tvingats handla på kredit på Klarna för att ha råd med de mest basala utgifterna som mat till barnen.
– Jag jobbar 90 procent, kan inte jobba mer än så för att ta hand om barnen. Och det är ändå en sådan stress för att ha råd. Bara att köpa kläder, vinterskor, overaller, regnkläder till alla tre barnen. Jag klarar mig bara tack vare mina föräldrar som hjälpt till och stöttat mig. Att man ska behöva ha det så när man är nästan 40 år gammal, säger Caroline Öberg.
– Eftersom jag inte har mina föräldrar i livet så tvingas jag gå till Svenska kyrkan och få allmosor. Det är helt bakvänt. Att man ska gå som ett fattighjon på 1800-talet och be om hjälp hos kyrkan, säger Maria Larsson.
Ett sorgebarn i välfärdspolitiken
Dagens ETC träffar de båda ensamstående mammorna på ett seminarium i riksdagen, arrangerat av Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.
– Nu när regeringen sänker bostadsbidraget är det viktigt att den här redan utsatta gruppen får komma hit till riksdagen och berätta vad innebär det här för dem. För det är ju en katastrof, säger Isabell Mixter (V), talesperson för socialförsäkringsfrågor.
– Bostadsbidraget är en investering i barns trygghet och framtid, men det har urholkats kraftigt under de senaste 30 åren, säger Malte Tängmark Roos (MP).
– I en tid när många redan kämpar med höga hyror och ökade levnadskostnader väljer regeringen att ta bort bostadstillägget för barnfamiljer, det är helt fel väg att gå. Istället borde vi stärka och reformera bostadsbidraget, fortsätter han.
Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen, visar en rad olika siffror över hur bostadsbidraget har urholkats under lång tid.
– Bostadsbidraget är ett sorgebarn i välfärdspolitiken, därför att det varit så eftersatt i snart 30 års tid, säger han.
Hyresgästföreningen kräver en helrenovering av bostadsbidraget där framför allt två faktorer utgör problem idag, menar Martin Hofverberg.
– Dels att inkomstgränserna inte har skrivits upp sedan 1997. Det är ju ett selektivt bidrag och då måste det finnas en inkomstgräns för hur mycket du max får tjäna för att fortfarande få bidrag. Det är rimligt, men det som händer när du inte skriver upp det är att lönerna ökar i samhället och då blir det färre och färre som kvalar in, säger han.
Avskaffat sig själv om tio år
1997 var det tio procent av befolkningen som fick bostadsbidrag, idag är den siffran 3,5 procent.
– Det gör att det nu är ett bidrag som bara går till dem som har det allra sämst. Vi tycker det var rimligt att ha det mer som 1997 då tio procent fick det, säger Martin Hofverberg.
Och om den här utvecklingen fortsätter så kommer det i stort sett vara noll procent som är berättigade till att få bostadsbidrag inom tio år.
– Då har det avskaffat av sig självt. Vi bedömer att det inträffar år 2035 givet att lönerna fortsätter utvecklas och inkomstgränsen inte ökar.
Den andra delen handlar om att gå över till månadsavstämning istället för årsavstämning.
– Idag rapporterar du in vad du tror att du ska tjäna det kommande året. Det gör att om du sen tjänar mer, då kan du återbetalningsskyldig på bostadsbidraget för att du har slagit i taket. Det skapar en osäkerhet som gör att många inte vågar söka ens.
Kinesiska giftkläder
Med en månad kvar innan bostadsbidraget sänks är oron stor hos de båda ensamstående mammorna.
– Att de tar bort det mitt i sommaren också, när barnomsorgen är stängd. Bara att köpa en påse frukost och lite mellis idag blir ju 200 kronor. Sånt som barnen får på förskolan annars, säger Maria Larsson som inte vet om hon kommer kunna ha råd att ta sig till vänner på västkusten på semester i sommar.
– Jag har inget svar på hur jag ska klara mig när de här tusen kronorna extra försvinner i sommar. Att ha råd att köpa en glass till barnen. Eller kläder. Jag handlar redan på Klarna eller från billiga kinesiska sajter, fast jag vet att de innehåller gifter. Det är inte de bästa kläderna att köpa, men det är det som jag har råd med, säger Caroline Öberg.
Caroline Öberg, ensamstående trebarnsmamma. Bild: Gustav Gelin
De många rödgröna riksdagspolitikerna lyssnar noga på de båda mammornas berättelser.
– Man blir extremt berörd och ledsen av att se hur regeringens politik drabbar människor som bara försöker göra sitt allra bästa för sina barn och för sig själva. De arbetar och bidrar på alla sätt men mitt i en ekonomisk kris får man tillbaka att ni ska få tusen kronor mindre i plånboken, säger Isabell Mixter.
Maria Larsson berättar själv vad hon skulle vilja säga till regeringen.
– Jag fick min sons julklappar från kyrkan för att jag hade noll kronor att handla för själv. Jag skulle vilja fråga finansministern om hon tycker det är värdigt. FAKTA
Ohållbara boendekostnader
Antalet hushåll med ohållbara boendekostnader, vilket innebär att man lägger mer än 40 procent av hushållens totala inkomster efter skatter och bidrag.
2022 respektive 2024.
Totalt: 15 procent (2022), 26 procent (2024)
Boende i hyresrätt: 29 procent, (2022), 43 procent (2024)
Bostadsrätt: 13 procent (2022), 22 procent (2024)
Äganderätt: 9 procent (2022), 16 procent (2024)