Hälften av alla arbetande ensamstående föräldrar har dålig ekonomi eller ekonomi som är ohållbar på sikt. Nästan lika många, 44 procent, har det senaste året behövt låna pengar eller handla på faktura för att klara basala kostnader som mat eller boende. Det är några av fynden i en ny undersökning.
– Varför tänker ingen på barnen? Det blir fruktansvärda konsekvenser, säger Christina Olsson, generalsekreterare för Makalösa föräldrar.

”Om jag vabbar eller blir sjuk krasar ekonomin”. Så säger en ensamstående mamma i enkätundersökningen ”Fattig med lön”, som genomförs av organisationen Makalösa föräldrar.
Deltagarna i enkäten är ensamstående föräldrar som arbetar – och många av dem har alltså, trots jobb, svårt att få ekonomin att gå ihop.
Christina Olsson, generalsekreterare på Makalösa föräldrar, säger att hon efter många år på sin position tyvärr inte är förvånad över resultatet.
– Bostadsbidraget, underhållsstödet och barnbidraget – de tre stöd som ensamstående föräldrar är beroende av – har urholkats sedan 1990-talet. Att det är katastrof idag beror på att det för varje årtionde blir sämre och sämre.
Var tredje har skippat medicin
Hela 68 procent uppger att ekonomin inte går ihop utan ekonomiskt stöd eller bidrag. Andelen ensamstående som har dålig ekonomi har ökat med sju procentenheter på fyra år.
”Jag har en ekonomi som går precis ihop men behöver jag vara borta från jobbet (vab) så måste jag låna pengar av min pappa”, kommenterar en trebarnsmamma i enkäten.
Nästan var tredje, 29 procent, har under det senaste året avstått receptbelagd medicin av ekonomiska skäl. 66 procent uppger att de lagar billigare mat till sig själva för att kunna prioritera barnens mat.
Inget utrymme för något extra
Makalösa föräldrar har även tagit fram en hushållsbudget för att kalkylera hur målgruppens inkomst står sig mot en barnfamiljs kostnader på basnivå. I exemplet används en ensamstående, heltidsarbetande mamma med två barn på 7 och 16 år bosatt i en större svensk kommun.

Beräkningen visar ett underskott på 3 119 kronor per månad. Det innebär alltså att hushållets inkomster, trots heltidsarbete, inte täcker grundläggande kostnader. Sparande eller oförutsägbara utgifter har inte räknats med.
– Vi pratar ju vardag här. Vi pratar inte liksom att ha råd med någon semester eller något sparande, eller att kunna gå till badhuset, på bio eller till McDonalds, säger Christina Olsson.
Många sjukskrivna på grund av stress
Den pressade ekonomiska situationen riskerar att orsaka toxisk stress och sjukskrivningar, enligt rapporten. Enkäten visar att mer än 8 av 10 känner ekonomisk stress minst en gång i veckan. 56 procent uppger att de är eller har varit sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa.
”Det är nästintill omöjligt att inte bli utbränd, man förväntas arbeta heltid som att man inte har barn och man förväntas vara en närvarande förälder som om man inte hade ett arbete”, skriver en mamma med ett barn.
De ekonomiska utmaningarna påverkar barnen på olika sätt. Ett av tre barn oroar sig för familjens ekonomi. Hela 70 procent av de svarande uppger att de har inga eller begränsade möjligheter att låta barnen delta i fritidsaktiviteter som kostar pengar.
Kravet: stoppa vräkningar av barn
Makalösa föräldrar vill att bostadsbidraget, underhållsstödet och barnbidraget justeras upp och värdesäkras. Organisationen tycker att styrande politiker gör på tok för lite.
– Tidöpartierna vill inte ens prata med oss. Fattiga människor kan du göra vad du vill med. De protesterar inte, de har fullt upp med att försöka överleva, säger Christina Olsson.
Hon blir provocerad över att politikerna påstår att allt är lugnt så länge barnen ser sina föräldrar gå till jobbet och säger att de här barnen ser sina föräldrar inte bara arbeta – utan också gradvis brytas ner.
– Politikerna resonerar att man har sig själv att skylla. Varför studerar du inte till ett annat yrke? Varför skaffade du så många barn? Det är så mentaliteten är.
Organisationen skriver att ekonomisk utsatthet är kostsamt även för samhället, bland annat eftersom barn som växer upp i fattigdom riskerar att hamna i en ond spiral.
Christina Olsson betonar en sak extra hårt: att vräkningar av barnfamiljer, som fattigdom bland arbetande ensamförsörjare riskerar att leda till, måste upphöra.
– Bryt den onda cirkeln. Det är politikens ansvar att göra det.