Moraliskt förkastligt. Straff för dem som bränts ut. Ren signalpolitik. Det är några av omdömena från dem som är kritiska mot regeringens besked om sänkt försörjningsstöd.
Och att den som invandrar ska tvingas kvala in till välfärden kommer öka kriminalitet och psykisk ohälsa, enligt Jonas Rydberg på Sveriges Stadsmissioner.
– Det kommer putta ut människor i utanförskap, säger han.

Familjer med försörjningsstöd får mindre pengar att leva på. Det var beskedet på onsdagsmorgonens pressträff. Allra störst blir minskningen för familjer med många barn. För en fembarnsfamilj kan stödet minskat med upp till 8000 kronor i månaden, enligt regeringen. För en familj med två vuxna och två barn handlar det om upp till 800 kronor i månaden.
Detta ska motivera människor att börja jobba, hoppas regeringen.
– Vi stärker de här familjernas möjligheter och ger hopp om framtiden, inte minst för deras barn. Vi är fast beslutna att vi ska bryta vår tids stora utanförskap, sa socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen.
Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, säger att han delar problembilden. 700 000 svenskar lever i fattigdom. Men samtidigt har kraven för försörjningsstöd successivt stramats åt och andelen som får stödet har inte varit så lågt sedan 1990-talet, påpekar han.
– Det viktigaste just nu är att öka utbildningsnivån och minska diskrimineringen på arbetsmarknaden. Det borde vara fokus för att bryta utanförskapet, säger han.
”Aldrig hört någon”
Det är ren signalpolitik från regeringen, anser Jonas Rydberg. De stora barnfamiljer med försörjningsstöd, som regeringen pekar på, är så få att den ekonomiska effekten för samhället är försumbar. Inte heller ser han varken stöd i forskningen eller egna erfarenheter för att sänkt försörjningsstöd gör att människor får jobb.
– Jag har aldrig hört någon familj säga, vi får så mycket bidrag att vi inte behöver jobba.
Att gå på försörjningsstöd är redan supertufft, inte minst för ensamstående, menar Jonas Rydberg.
– Man frågar ”finns det mat?” när man kommer till våra aktiviteter. Det är en fråga vi tidigare inte varit så vana vid.
Christina Olsson är generalsekreterare för Makalösa föräldrar som organiserar ensamstående föräldrar. Hon beskriver att många av hennes medlemmar blivit beroende av försörjningsstöd efter långa sjukskrivningar för utmattning. Innan dess har de levt på låg lön som exempelvis undersköterskor eller handelsanställda och kämpat för att få ekonomin att gå ihop när kostnader stigit, men bidrag legat still.
– Nu straffas de av regeringen för att samhället bränt ut dem, säger Christina Olsson.

Ska kvala till välfärden
Malmö stad var en av de remissinstanser som ville stoppa förslaget om sänkta försörjningsstöd. Kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) kallar det ”moraliskt förkastligt”, särskilt mot bakgrund av skattesänkningar som tillfaller de som har arbete.
– Med ganska stor precision ger sig regeringen på de allra fattigaste, de som har de tuffaste förutsättningarna och gör livet ännu större för dem. I den här gruppen finns många barn, säger hon.
Regeringen går nu också vidare med förslaget att den som invandrar till Sverige ska kvalificera sig till socialförsäkringar som föräldrapenning och barnbidrag. Detta kallar Jonas Rydberg ett ”totalt systemskifte” för svensk välfärd.
– Att inte alla längre får lika rättigheter tror vi kommer putta ut människor i utanförskap. Vi kommer få en ännu mer synlig fattigdom som ökar kriminalitet och psykisk ohälsa, säger han.FAKTA
Sänkta socialbidrag
För sammanboende föräldrar minskas det belopp man får i socialbidrag per barn från och med det fjärde barnet med 75 procent. För en ensamstående blir minskningen 40 procent från och med det fjärde barnet.
För sammanboende med fem barn, som i regeringens typfall i dag kan få 46 500 kronor i månaden i olika bidrag, minskas socialbidraget med drygt 8 000 kronor.
Eftersom mindre barnfamiljer inte omfattas av begränsningsregeln blir effekterna inte lika stora för dem. För sammanboende med två barn minskar socialbidraget med 800 kronor, i regeringens typfall.
Samtidigt föreslås att en jobbpremie införs under 2026 för de som levt på bidrag och börjar jobba. Premien kan betalas ut i 18 månader och motsvarar 15 procent av en lön på högst 25 000 kronor i månaden.
En annan del i bidragsreformen är att alla som flyttar till Sverige från och med den 1 januari 2027 kommer att behöva kvalificera sig in i socialförsäkringen. Antingen genom att ha varit bosatta i Sverige i fem år eller genom att ha jobbat i minst tolv av 24 månader med en lön över 20 000 kronor i månaden.
Kravet gäller för till exempel barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning och äldreförsörjningsstöd. Socialbidrag omfattas inte.