Socialminister Jakob Forssmed (KD) under en pressträff om det låga barnafödandet i Sverige.
Skattelättnader för barnfamiljer och utvidgat rut-avdrag för småbarnsfamiljer ska få svenskarna att skaffa fler barn. Men regeringspartiernas utspel kritiseras för att späda på ojämlikheter.
– Det är verklighetsfrånvänt att tänka sig att vi ska lösa barnafrågan genom att de som är rikast får råd med tjänstepersoner och hembiträden, säger Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé.
Födselkurvan pekar neråt och barnafödandet i Sverige är lägre än på över 20 år. Nu försöker regeringen vända utvecklingen med ekonomiska incitament. Niklas Wykman, finansmarknadsminister och den som leder Moderaternas grupp för att öka barnafödandet föreslog förra veckan att barnfamiljer ska få ett utökat rut-avdrag för för hushållsnära tjänster. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch sa tidigare i somras sa att hon vill sänka skatten för hushåll som har barn.
Men hur stor effekt förslagen skulle få och vilka grupper de skulle nå är högst osäkert. I dag är det främst personer med god ekonomi och hög utbildning som väljer att skaffa fler barn, medan ekonomiskt utsatta grupper avstår. Det visar en studie som Martin Kolk, forskare i demografi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier, lade fram för två år sedan.
– Barnafödandet har de senaste decennierna blivit mer polariserat i Sverige. Fattiga och personer med olika hälsobesvär och sämre mental hälsa har färre barn, och vi ser istället att mer välbeställda personer har fler barn. Det gör mig personligen ganska skeptisk till satsningar som skulle gå mer till en etablerad medelklass. Barnafödandet har sjunkit mer i utsatta grupper i samhället, och jag tror inte att de grupperna skulle påverkas så mycket av en rut-reform, säger han.
KD jämförs med Ungern
Om man vill höja barnafödandet generellt så blir effekten per satsad krona högre om pengarna riktas mot svagare grupper, än om de riktas mot ekonomiskt starka grupper, säger Martin Kolk.Ebba Buschs förslag om skattelättnader har jämförts med Ungerns familjepolitik, där generösa ekonomiska fördelar riktas till gifta heteropar med flera barn. Kritiker menar att liknande lösningar riskerar att förstärka könsroller och göra kvinnor mer beroende av sina partners.
KD har inte specificerat hur skattelättnaderna ska utformas, därför går det inte att säga hur de kommer att slå, enligt Martin Kolk.– Men om de utformas så att de ger mer effekt för höginkomsttagare och mindre för låginkomsttagare så blir effekten mindre än om man riktat resurser till svagare grupper.
Fattiga skammas när de skaffar barn
Hur det är att vara förälder med knappa resurser och ständigt dåligt samvete vet Christina Olsson mycket om. Hon är generalsekreterare för organisationen Makalösa föräldrar, och förvånas inte över barnafödandet minskar.
– Jag förstår att fattiga drar öronen åt sig och tänker på hur många barn de skaffar. Det är det samhället har styrt mot. Flerbarnstillägget ska bort, bostadsbidraget urholkas. Och när våra medlemmar går ut i media och berättar att de inte har råd att ställa mat på bordet får de kommentarer direkt. Folks skriver att de inte ska skaffa barn om de inte har råd att försörja dem, säger hon.
Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé, häpnar över förslagen från M och KD.
– Det är verklighetsfrånvänt att tänka sig att vi ska lösa barnafrågan genom att de som är rikast får råd med tjänstepersoner och hembiträden som ska åka och hämta på fotbollsplanen. I så fall vore det bättre att att fundera på hur man kan göra kollektivtrafiken billigare och säkrare för barn, säger hon.
– Se till att idrottsföreningar och andra som organiserar saker för barn anpassar sig till kollektivtrafiken, så att fotbollstjejerna åker buss tillsammans istället för att var och en skjutsas av sina stressade föräldrar, säger hon.
Ha råd med extra sovrum
Det råder samtidigt ingen tvekan om att det finns privatekonomiska hinder som gör att människor inte skaffar barn, säger hon. I dag föder varje kvinna i snitt 1,4 barn och för att komma upp i den gyllene siffran 2,1 behöver fler familjer välja att skaffa ett tredje barn.
– Då är det vettigt att fråga sig vad som krävs för att man ska våga ta beslutet att skaffa ett tredje barn. Det är väldigt dyrt att ha barn, men det absolut dyraste är bostaden. Om man vill påverka det här måste man föra en bostadspolitik som gör det möjligt för vanliga familjer att skaffa ett extra sovrum, det gör man inte med ett rut-avdrag, säger hon.
Samtidigt tycker Martin Kolk att oron övre de vikande siffrorna är något överdriven. Han säger att barnafödandet i Sverige har varit högt under de senaste decennierna, och det finns ännu inte anledning att oro sig.
– Om den nuvarande nedgången fortsätter, så är det anledning att se ett sjunkande barnafödande som ett problem. Men givet den information vi har just nu, så ser jag inte stora samhällsekonomiska problem baserat på de demografiska mönster vi i dag observerar. Då tycker jag att man går händelserna i förväg, säger han.
Detta har hänt
Förra året var det genomsnittliga barnafödandet i Sverige 1,43 barn per kvinna, den lägsta siffran som uppmätts. 1 juli tillsatte regeringen en utredning som ska utreda åtgärder för att ta bort hinder för ökat barnafödande. Under sommaren har flera partier gjort utspel kring hur man vill öka barnafödandet.