De är mammor med lågavlönade yrken. Ibland har de två jobb – men inflationen har gjort att lönen inte räcker till. Samtidigt känner de sig bortglömda i den politiska debatten.
– Vi får inte ta del av nånting, men vi måste ändå välja mellan mat och hyra, säger småbarnsmamman Laila Khalidy.
Text:
Det är vinter och ensamstående mamman Laila Khalidy sitter på bussen. Hon har avslutat sitt nattpass på vårdboendet där hon jobbar som undersköterska. I tidningen läser hon om politiker som pratar om elstöd, höga bensinpriser och att man inte ska skaffa fler barn än man kan försörja.
– Det känns lite som att vi är tillbaka på 1900-talet. Till Fattigsverige, säger hon om debatten.
Laila Khalidy kommer hem till sin hyresrätt på Limhamn och ser sina två barn sova. Men bara för en kort stund. Snart ska hon ta itu med sitt extrajobb som kontaktperson för ungdomar – räkningarna måste betalas.
– Vår familj behöver ha två inkomster. Vi hade inte klarat oss annars, undersköterskelönerna är för låga, säger hon.
Även under våren fortsätter både debatten och inflationen. Vid det här laget har matpriserna stegrats flera gånger om, och det som kallats för ”krisvintern” har tagit hårt på svenska hushåll.
Sandra Marielle Hansson vårdar sin cancersjuka mamma som ligger för döden. Att göra det och ta hand om sin egna dotter är ett heltidsarbete i sig, säger hon. Samtidigt jobbar hon som servitris och sångerska på olika krogar runtom i Skåne, något hon gjort i flera år.
När man är i klorna på sin ekonomi så känner man sig ovärdig.
Hon drömmer egentligen om att jobba som studie- och yrkesvägledare. Därför har hon studerat på universitet, men har fått skjuta upp sin tenta.
– Jag har varit fem poäng ifrån min examen i ett och ett halvt år. Men livet har kommit emellan och jag har fått prioritera jobbet.
Sandra Marielle Hansson är tacksam för arbeten hon fått inom serviceyrket. Samtidigt känner hon att hon vill annat.
– När man är i klorna på sin ekonomi så känner man sig ovärdig. Jag är egentligen högpresterande och det är det jag vill visa genom att läsa.
Under sommaren faller den svenska kronan. En del drar sig för att resa och väljer att stanna hemma istället. För Mahdea Youssef är det inte bara semestrar som familjen behövt ställa in.
Hon minns fortfarande sin senaste födelsedag. Hennes fem barn hade sparat pengar i flera månader för att köpa en present till henne. Själv handlar hon alla sina saker second hand.
– Jag blev ledsen när de köpte det till mig, för att de lånade pengar av varandra och det ledde ju till tjafs, säger hon.
Hon och hennes man har haft svårt att få jobb samtidigt. Vilket innebär att hon i perioder är ensamförsörjare för honom och barnen. Det senaste året har hon varit den enda i familjen som har jobbat.
– När min lön kommer så försvinner den direkt, säger hon.
De tre kvinnorna vittnar om att det gick att klara sig någorlunda väl innan inflationen rusade iväg under året.
Men deras löner räcker inte till längre och Laila Khalidy tycker att samhället behöver steppa upp. Hon hade velat att ”arbetarkvinnornas frågor”, som hon kallar dem, hamnar på tapeten i samhällsdebatten.
Höjda mat- och elpriser har diskuterats flitigt det senaste året. Men det har inte funnits tillräckliga politiska åtgärder som berör ensamförsörjare. Politikerna verkar inte ha förstått att de som har lågavlönade jobb drabbas, menar hon.
– Elstöd är kanske bra för dem som har hus och så vidare. Och pensionärer, de har det också jättetufft nu. Men jag fick några hundralappar, det gjorde inte så stor skillnad, säger hon.
Något som hade hjälpt Laila Khalidy är en höjning av barnbidraget. Hittills har regeringen inte gett några signaler om det, tvärtom utreds att införa ett samlat bidragstak.
Några politiska åtgärder har ändå gjorts för att underlätta för utsatta barnfamiljer. Den tidigare S-regeringen valde att införa ett tilläggsbidrag, motsvarade 25 procent av bostadsbidraget. Det tillägget har höjts av den nuvarande regeringen, som en tillfällig stödåtgärd, men bara i sex månader från 1 juli fram till 31 december 2023.
Och det är inget som de tre kvinnorna får ta del av. De tjänar ”för mycket”.
Laila Khalidys undersköterskelön ligger på runt 30 000 kronor i månaden, efter skatt får hon ut cirka 23 300. Mer än hälften av det, 14 000, går till el och hyra – och när resten av räkningarna är betalda finns det inte mycket kvar. Därför valde hon att även jobba som kontaktperson och tjäna någon tusenlapp extra. Tillräckligt mycket för att bli utestängd från bostadsbidraget.
Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, var den genomsnittliga årsinkomsten för ensamstående kvinnor med två barn 29 500 kronor år 2021.
Det är långt över vad som är tillåtet att tjäna för att ha rätt till oreducerat bostadsbidrag – inkomstgränsen ligger på 12 300 kronor i månaden och har höjts två gånger sedan 1996 med en sammanlagd höjning på 28 procent. Under samma period har levnadskostnaderna gått upp med 45 procent.
En genomgång av Försäkringskassans villkor och lönestatistik visar att ensamstående kvinnor som arbetar heltid får ett par hundralappar eller ingenting alls i bostadsbidrag. Därför menar Laila Khalidy att kvinnor i hennes situation hamnar i någon sorts limbo.
– Man tjänar över gränsen för bostadsbidrag, men ändå inte tillräckligt mycket för att klara sig, säger hon.
Enligt SCB finns 210 488 ensamstående kvinnor med barn i Sverige. Det finns dock ännu ingen forskning om hur kvinnornas ekonomiska situation ser ut i dagens inflation eftersom siffror på detaljnivå släpar efter.
Riksförbundet makalösa föräldrar, en intresseorganisation för ensamstående, gör årliga enkätundersökningar. Deras generalsekreterare Christina Olsson beskriver en dyster situation – som till stor del beror på att bostadsbidraget har urholkats, menar hon.
– Bostadsbidraget är fryst sedan 30 år tillbaka. Den högsta hyran man får räkna på när man är ensamstående med två barn är 5900, all hyra därutöver räknas överhuvudtaget inte med när man bestämmer ditt bostadsbidrag, säger Christina Olsson.
Hur ska du kunna klara dig på en lön när samhället är byggt på två?
– Bostadsbidraget var det vi införde en gång för att folk ska kunna få hjälp med den största utgiften, för att de ska kunna ha ett drägligt liv. Nu när det är totalt urholkat då får vi de här konsekvenserna. Hur ska du kunna klara dig på en lön när samhället är byggt på två?
Resultatet har blivit att flera väljer att bo billigare – och trängre.
– Numera bor ensamstående föräldrar med två barn i tvårumslägenhet. Därför att de har klassat ner sina bostäder, för att anpassa sig efter hur bostadsbidrag fungerar.
Förutom att flytta till billigare lägenheter har många gjort drastiska sparåtgärder, visar organisationens undersökning där över 300 ensamstående föräldrar deltagit.
En del föräldrar har uppgett att de ätit gröt för att kunna ge barnen mat, många har slutat äta frukt och grönt. Andra har avslutat sina barns fritidsaktiviteter och vissa har inte längre råd med fritidshem.
67 procent av de som svarade uppgav att de känner stress över sin ekonomi och 71 procent ansåg att det var svårt att förena arbetsliv och föräldraskap. Undersökningen visar också att det är vanligt att be om hjälp av närstående.
De tre kvinnorna som vi träffar känner igen sig på alla punkter. Särskilt känslan av att vara beroende av någon annan.
Sandra Marielle Hansson berättar att hon inte hade kunnat klara sig utan sina föräldrar. Laila Khalidy fick hjälp av sin mamma och Mahda Youssef av sin bror.
– Det är klart att det har varit jobbigt att fråga om hjälp, men man ska inte gå efter sitt ego i såna situationer, säger Sandra Marielle Hansson.
Hon valde att ta saken i egna händer och skrev klart en efterlängtad kurstenta.
– Det bästa var att jag hann visa mamma min examen innan hon dog, säger hon.
Mahda Youssefs man fick ett jobb i mitten av sommaren. Men det är bara en provanställning och hon vill inte ta några risker eller vara beroende av hans inkomst. Därför har hon börjat läsa IT-kurser på helgerna, ett råd som hon fått av Laila Khalidy som också utbildar sig till IT-ingenjör.
De ingår alla i en kvinnogrupp som Laila Khalidy startat på Facebook. Där delar deltagarna med sig av sina erfarenheter och kunskap. De vill att gruppen ska växa så att kvinnorna kan hjälpa varandra att ta makten över sina liv.
– Man ska inte vara ett offer. Jag är en människa som vill klara mig på egen hand och jag vill också ge tillbaka till andra, säger Sandra Marielle Hansson.
– Jag vill sprida information om hur arbetarkvinnorna har det. Vi måste få högre löner, säger Laila Khalidy.
– Jag vill inte att kvinnor ska vara beroende av sina män, säger Mahda Youssef.
Fotnot: Artikeln har rättats när det gäller vad Laila Khalidy har arbetat med.
FAKTA
Bostadsbidraget jämfört med andra bidrag
Sedan 1996 har inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjts två gånger och den ligger nu på 148 000 kronor per år.
Inkomstgränsen för oreducerat bostadstillägg för pensionärer har höjts sju gånger sedan dess och ligger på 127 575 kronor per år.
En ensamstående förälder har ett maxtak för boendekostnad på 5900 för oreducerat bostadsbidrag. För en ensamstående pensionär ligger det på 7500 kronor för oreducerat bostadstillägg.
Under 2022 var statens kostnad för bostadsbidraget 4,1 miljarder kronor.
Sandra Marielle Hansson berättar att hon inte hade kunnat klara sig utan sina föräldrar. Laila Khalidy fick hjälp av sin mamma och Mahda Youssef av sin bror.
Artikel i sydsvenskan.